Livets lotterier

Ett liv fyllt av borderline, lycka, kärlek, tankar, känslor, skratt och tårar. Framförallt är det en historia om mina drömmar och den långa vägen dit, om det lilla i det stora och allt däremellan. Allt det vill jag dela med mitt framtida jag och med er. För vi har så mycket att lära av varandra.

Dan före dan före dopparedan

Publicerad 2014-02-13 23:03:05 i Allmänt,



Okej mina vänner. Då har jag blivit firad förtidigt igen. Idag blev det en FET middag på Sturehof som resulterade i att jag rullade hem. Men det var det värt! Min underbara mamma ansträngde sig som vanligt alldeles för mycket för att göra kvällen minnesvärd. Åh vad jag är tacksam för att hon är hon!

Nu ligger jag i min säng. Näst sista natten i flickrummet nu någonsin. När jag kommer hem bor min kära mor någon annanstans och alla mina saker ligger på ett lager i Sköndal. Dörren står såklart alltid öppen hos min mamma men efter att ha bott för mig själv sen jag var 18 så får bara tanken på att flytta hem igen mig att rysa i hela kroppen. Inte för att jag inte älskar min mamma över allt annat (för det vet du att jag gör mamma och jag vet att du läser det här) utan för att jag trivs med att ha mitt och känner mig klar med att bo hemma. Man vänjer sig alldeles för snabbt vid att dricka vin på en tisdag och laga mat i bara trosor. Två nyvunna egenskaper som jag inte tror min mamma skulle uppskatta.

Annars då? Jo imorgon ska jag upp med tuppen för att möta Filip på stationen och sen har jag en hel dags fixande och donande framför mig. Alla förberedelser inför resan har fått mig att lägga till en sak på min lista över nyårslöften och det är att sluta vara en sån jävla tidsoptimist. När ska jag lära mig att ett dygn faktiskt bara har 24 timmar oavsett hur mycket jag klämmer in i schemat. 

Nu ska jag sova, som en stock förhoppningsvis. Sover aldrig speciellt bra hos pappa då han bor mitt emot Norra Real som har bestämt sig för att det är perfekt att ha ett laboratorium som lyser rakt in i hans vardagsrum varje natt, hela natten lång. Fick nog andra gången jag sov där och moonade för hela skolan i protest. Verkar dock inte som att mitt lilla mission hjälpte så mycket. 

Så godnatt, imorgon när jag vaknar kan jag säga att imorgon åker jag. Helt jävla sjukt. Ska försöka pressa ut några tårar innan jag somnar så jag inte har lika många på lager tills på lördag. Får se hur det går med den saken, är på alldeles för strålande humör, precis som vanligt!

Kommentarer

Postat av: Fislisa (behöver nog inte skriva mer :-* )

Publicerad 2014-02-14 00:29:32

Manneeeeen, vilken härlig bild! Det bara lyser om dig av utstrålning och glädje! 💕

Svar: Haha manneeeeeeen👏 tack vad du gör mig glad nu! 💗
Josefin Nilsson

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Herren på min borderline-täppa

En 21-årig tjej som alltid befinner sig någonstans på jordens karta, men man vet aldrig vart. Just nu bosatt i Barcelona. Brottas med borderline, ångest och depressioner, älskar att låta huvudet flöda och uttrycka sig i form av text, jag känner, tänker och tycker om allt men det är det som gör mig till mig. Följ med mig på min resa genom det vi kallar livet.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela