Lyckan är självständig
Det blev inget långt och genomtänkt inlägg igår. Tiden gick för fort och vi hade alldeles för mycket roligt att göra för att hinna stanna upp och knappa på telefonen. Jag och Lisa hade som vanligt roligare än vad som borde vara lagligt och ramlade in genom dörren vid 3-tiden idag med två timmars sömn i bagaget och ont i magen av för mycket skratt och övertrötthet. Vi var överallt och ingenstans igår. Blev bowling, drinkar i mängder och en spontanutgång som slutade på andra sidan stan längre bort än vad vi nog hade föreställt oss. Så imorse gjorde vi en mellanlandning hos min far i stan för att sen orka ta oss hela vägen ut till Värmdö igen. Vi träffade massor utav underbara människor som skrattade både med oss och åt oss och fick ett och annat minne för livet. Har aldrig förut i hela mitt liv hunnit så mycket på en vecka som jag gjort den här. Jag har verkligen bara varit precis här och nu och det faktum att jag lyckats fånga den egenskapen har gett mig så otroligt mycket. För trots att jag har mitt livs äventyr alldeles runt hörnet så känner jag inte att jag har bråttom alls att komma till den dagen längre för just nu är alla dagar så bra.
Vet inte om det kan ha något att göra med att jag är omgiven av människor som enbart får mig att må bra precis hela tiden, att ljudet av min vibrerande telefon helt plötsligt sprider världens största leende över mitt ansikte, att solen fortsätter att skina just där jag går. Det var som jag sa till min älskade mor igår. Jag är i en relation, i en relation med livet på nått underligt sätt. Jag älskar det och det älskar mig tillbaka varje dag, hela dagarna. När jag sitter där på ålderdomshemmet någon gång långt i framtiden så kommer jag se tillbaka på den här tiden och även då sitta och le sådär stort och fånigt som jag gör precis just nu i skrivandets stund. Bara den här första månaden på det här nya året har förrändrat mig så mycket och fått mig att utvecklas och ta bamsekliv framåt, uppåt och ibland i en 360 grradig svängom.
Nej jag är bara så himlans lycklig, lycklig över att jag kan vara såhär lycklig enbart på grund utav mig själv. Är det någonting jag har lärt mig det här året så är det att lyckan är självständig och man behöver inte ha en kille eller egentligen någon vid sin sida för att känna den utan det går faktiskt att vara sådär sprudlande fjärillar i magen lycklig bara för sig själv. Sen är det såklart så att en och annan människa varit med och påverkat mig på dom där dagarna då lyckan sprudlat lite extra och dom där fjärillarna i magen förökat sig med en miljon.
Ännu en gång ett osammanhängande inlägg som inte har något som helst att göra med min resa egentligen. Men det var precis det här jag ville skriva precis just idag och sen om ni väljer att läsa det eller itne är en annan fråga. Så till er som lyckats ta er igenom hela den här texten säger jag grattis och skickar en klapp på axeln. Nu ska jag slita fingrarna från tangentbordet och fokusera påa tt försöka hålla upp mina ögonlock tills PH Sätter igång!
