Mållös, bokstavligt talat
Dagarna bara springer iväg och helt plöstsligt idag så insåg jag att jag har varit bborta i tre hela veckor redan. Jag har inte kommit så långt på min resplan som det var tänkt under dom här veckorna och den enda anledningen till det är att jag tänkt med hjärtat och valt att återvända och även stanna kvar lite längre på vissa platser där jag träffat människor som jag velat dela alla mina helt underbara upplevelser med. För sanningen är att en plats kan vara hur vacker som helst men så länge du inte har någon vid din sida att se den med så spelar det ingen roll. Jag vet att det kanske låter konstigt, att jag blir så fäst vid människor jag bara känt några timmar ibland och som jag aldrig träffat förr. Men det är sån jag är och alla som känner mig bra vet det, alla som känner mig bra vet även att jag alltid tänker med hjärtat så därför mina vänner så har jag enbart hunnit besöka tre platser på dom här tre veckorna och det kommer troligtvis dröja en vecka till innan jag åker vidare.
Gårkvällen var superhärlig, träffade en massa underbara människor som bor mitt emot oss här på Ark Bar och vi satt och pratade skit en lång stund innan vi bestämde oss för att dra ut, ännu en gång. Mitt enda problem var att jag hade tappat rösten helt och inte kunde prata. Och för en pratglad person som mig är det det värsta tänkbara scenariot. Fick panik när jag öppnade munnen och inte fick fram ett ord. Det var rätt komplicerat att vara social på någotsom helst sätt igår men på nått underligt viss så fick alla mig ändå att känna mig delaktig och det konstigaste av allt var att jag lärde känna massor utav nya människor bara genom att dansa och le. Sprang runt och zippade på en whiskey, varje zip gav mig fem minuters pratande så allt som allt fick jag väl en 20 minuter. Underbara Madelien räddade mig från alla vidriga människor som tyvärr finns bland alla dom där underbart härliga människorna på dansgolvet där jag studsar runt varenda kväll. Kom hem vid 4 imorse ensam som vanligt (på något sätt dansar jag alltid iväg i min egen värld när klockan börjar rulla in på småtimmarna) med en hel hög blommor, kolsvarta fötter efter att ha sprungit runt barfota på Koh Samuis gator och en massa chips och godis som jag och Julia satt och ddelade på på balkongen vid 5-tiden imorse medans våran granne underhöll oss med ett inte allt för vackert sång och gitarrspelande.
Dagen har varit lugn och skön, jag har försökt hålla mig ifrån att prata och bara sovit på stranden med härlig musik i öronen och njutit, precis som man ska göra. För det ska ni veta mina vänner att trots att ni kanske är i ett grått och regnigt Sverige någon dag så måste man njuta. Då kanske man inte njuterr av vädret utan av något helt annat så som ett vänligt leende på stan, en fin sång eller en härlig vän. Vad vet jag, men njuta bör man. Definitivt varje minut och varje dag. För om jag kan njuta när jag ligger i feber, utan röst och med huvudvärk då kan ni allt också njuta oavett vart eller med vem ni är.
Nu ska jag skynda mig att bli klar för middag med massa nyfunna vänner. Puss och kram från mig så länge och glöm inte dagens läxa. NJUUUT!
