För det är du och jag, alltid
Hon planterade en hel massa tankar i mitt huvud den där Sanna. Mest tankar om min familj, om relationer, nära och kära, mamma och även morfar. Hon berättade om hur hon brukade sjunga Amazing Grace för honom vid matbordet och mina tankar flög iväg till mina och morfars stunder vid matbordet. De där stunderna då vi båda kollade på varandra med busiga blickar och log. När nån av oss drog ett fräckt skämt och båda skrattade. När jag hade en dålig dag och satt och tjurade vid bordet och morfar försökte muntra upp mig och det alltid slutade med att jag log mitt varmaste leende mot honom för att hjärtat svämmade över av all kärlek han gav mig och jag bara inte kunde vara sur mot honom. När vi umgicks bara han och jag, han kallade min sin kyckling och jag sprang efter honom med förundrad blick när han rörde sig vant ute i ladugården. När jag kom på besök på ålderdomshemmet och han trots sin onda kropp tog ett sånt där skutt som i Ronja Rövardotter bara för att få höra mitt skratt och dämpa min oro. När han mitt i sin svåraste demens sa att jag bodde på hans övervåning där bara dom som stod honom närmast fick bo, dom han älskade mest. När han innan sitt sista andetag busade med mig en sista gång för att ge mig ett sista minne av min morfar precis som han alltid hade varit innan han sedan somnade in en solig sommardag i juni för snart två år sedan. Jag vet att du redan vet det morfar men jag kommer aldrig sluta förundras över allt du har gjort för mig och alla underbara värderingar som du gett mig och som jag stolt bär med mig och bygger på än idag. Jag kommer föralltid vara din skitunge och du kommer föralltid vara en av de människor jag värdesätter allra högst i mitt liv. För som mitt hjärta slår för dig morfar.
Jag vill att du ska veta att jag alltid känner dig i vinden som puttar mig framåt när jag har en tung dag, i solen som strålar och värmer mina bara, ärrade sommarben. Jag känner dig i regnet som faller en eftermiddag i juli och som doftar utav sommar som bara ett sommarregn kan. Men framförallt så bär jag dig med mig i hjärtat, varje dag, varje sekund, i varje steg jag tar. För det är du och jag morfar, alltid.