Livets lotterier

Ett liv fyllt av borderline, lycka, kärlek, tankar, känslor, skratt och tårar. Framförallt är det en historia om mina drömmar och den långa vägen dit, om det lilla i det stora och allt däremellan. Allt det vill jag dela med mitt framtida jag och med er. För vi har så mycket att lära av varandra.

För det är du och jag, alltid

Publicerad 2015-04-23 12:31:00 i Allmänt, När ångesten tar över, Vackra ord om kärlek,

Hon planterade en hel massa tankar i mitt huvud den där Sanna. Mest tankar om min familj, om relationer, nära och kära, mamma och även morfar. Hon berättade om hur hon brukade sjunga Amazing Grace för honom vid matbordet och mina tankar flög iväg till mina och morfars stunder vid matbordet. De där stunderna då vi båda kollade på varandra med busiga blickar och log. När nån av oss drog ett fräckt skämt och båda skrattade. När jag hade en dålig dag och satt och tjurade vid bordet och morfar försökte muntra upp mig och det alltid slutade med att jag log mitt varmaste leende mot honom för att hjärtat svämmade över av all kärlek han gav mig och jag bara inte kunde vara sur mot honom. När vi umgicks bara han och jag, han kallade min sin kyckling och jag sprang efter honom med förundrad blick när han rörde sig vant ute i ladugården. När jag kom på besök på ålderdomshemmet och han trots sin onda kropp tog ett sånt där skutt som i Ronja Rövardotter bara för att få höra mitt skratt och dämpa min oro. När han mitt i sin svåraste demens sa att jag bodde på hans övervåning där bara dom som stod honom närmast fick bo, dom han älskade mest. När han innan sitt sista andetag busade med mig en sista gång för att ge mig ett sista minne av min morfar precis som han alltid hade varit innan han sedan somnade in en solig sommardag i juni för snart två år sedan. Jag vet att du redan vet det morfar men jag kommer aldrig sluta förundras över allt du har gjort för mig och alla underbara värderingar som du gett mig och som jag stolt bär med mig och bygger på än idag. Jag kommer föralltid vara din skitunge och du kommer föralltid vara en av de människor jag värdesätter allra högst i mitt liv. För som mitt hjärta slår för dig morfar.

 

Jag vill att du ska veta att jag alltid känner dig i vinden som puttar mig framåt när jag har en tung dag, i solen som strålar och värmer mina bara, ärrade sommarben. Jag känner dig i regnet som faller en eftermiddag i juli och som doftar utav sommar som bara ett sommarregn kan. Men framförallt så bär jag dig med mig i hjärtat, varje dag, varje sekund, i varje steg jag tar. För det är du och jag morfar, alltid. 

Boar och har krampar

Publicerad 2014-11-16 17:08:21 i Allmänt, När ångesten tar över,

Idag har jag varit sådär oerhört känslosprakande som bara jag kan vara. Innan jag ens hade hunnit vara vaken i en timme hade jag redan gråtit två gånger, varit skitglad fem gånger och förbannad tre. Så när klockan slog 10 var jag rätt utmattad av allt bergochdalbaneåkande och lade mig för att kolla på film. Men ja, vad händer då? JO! Självklart ska det vara en sån där film som väcker alla känslor tusen gånger om igen. För i helvete Josefin, varför kan du inte ta dig samman? 
 
Men såhär i efterhand tror jag att jag behövde ventilera alla dom där jävla känslorna, ja jag kallar dom för jävla känslor med tanke på att dom för mig växlar 100 gånger per dag. Såhär i efterhand tänker jag att det kanske inte var den bästa id én att skippa medicinen igår trots allt. Filmen jag såg var ''Känn ingen sorg''. Och helvetes så underbar den var. När jag ser den filmen idag så tänker jag på hur oerhört lyckligt lottad jag är som fått växa upp med hans musik i öronen, det var som att han på något vis satte ord på alla mina tonårskänslor som rummlade runt. 
 
Jag har även boat lite mer här hemma idag. Det är sånt där som jag gärna gör när jag får ångest just för att bygga på min trygghet litegranna. Innan visste jag inte att det var därför men det slog mig faktiskt idag att boandet hjälper mig att dämpa ångesten. Det får mig på något sätt att känna mig tryggare, får mig att slå rot och sy mig fast ännu mer i lägenheten som jag delar med min pojkvän och hans vän. 
 
Ja vad ska man säga, ångesten är inte bara en plågsam bomskloss i vardagen den är även en pengatjuv. Har ju bestämt mig för att investera i mig själv och lyckats bränna två tredjedelar av lönen på 3 dagar. Jaja, man måste ju ta till de medlen som krävs helt enkelt! Allt för att få min första höst/vinter på 7 år utan depression. Oc titta, vi är halvvägs in i november och hittills har jag klarat mig (peppar peppar ta i trä, dunkar mig i huvudet tre gånger). 
 
Mer om det senare, nu har jag skrivkramp. Kunde sitta i timmar och skriva förut men nu har jag haft ett uppehåll så jag måste på nått vis vänja in mig inte bara i att öppna upp mig och få orden att flöda sådär fint utan även i att orka knappra på datorn utan att få ont i fingrarna. 

Magi

Publicerad 2014-11-16 01:36:41 i När ångesten tar över, Vackra ord om kärlek,

Jag vill ha någonting sött sa han medans han klev in i vardagsrummet på väg mot mig. Mina tankar flög iväg och han gav mig en kyss. ''Sådär'' sa han innan han vände och gick ut igen. Och det var precis allt som behövdes. Så idag tog jag inte min medicin, idag var han allt som behövdes. 
Tänk att kärleken har en sån kraft, magiskt. 
 
- Josefin Nilsson 16/11-14

Om

Min profilbild

Herren på min borderline-täppa

En 21-årig tjej som alltid befinner sig någonstans på jordens karta, men man vet aldrig vart. Just nu bosatt i Barcelona. Brottas med borderline, ångest och depressioner, älskar att låta huvudet flöda och uttrycka sig i form av text, jag känner, tänker och tycker om allt men det är det som gör mig till mig. Följ med mig på min resa genom det vi kallar livet.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela