Lycka
Jag blir så glad, så glad när någon skriver att jag lyckats sätta ord på deras känslor. Det gör mig så glad att veta att jag lyckas med min dröm. Att få er att inte känna er ensamma. För trots att det kan kännas så så är man aldrig ensam. Aldrig någonsin.
Jag har kommit in i en sån där period igen. En sån där period då allt som spelas i högtalarna är Ken Ring. En sån där period då jag låter han göra just det jag vill göra för er, sätta ord på mina känslor. För det må låta konstigt, men genom allt ont jag gått igenom så har Ken gått där bredvid.
Livet har ännu en gång tagit vändningar, saker och ting har ännu en gång rivits upp ovh hjärtat lika så. Otroligt nog så är jag inte i en svacka som jag trodde jag skulle avra. Jag står som herren på täppan och känner mig starkare än någonsin. Istället är det nu mamma som står i fokus. Mitt konstanta begär av att plocka upp henne och lägga henne i mitt knä för att berätta hur mycket jag älskar henne och att hon aldrig någonsin är ensam.
Jag har på senare tid insett mer och mer att lycka verkligen är något man väljer. Det spelar ingen roll hur mycket motgångar man möter, i slutändan kan man ändå välja lycka trots att det gör ont, och att låta sig själv ha ont ibland är lika viktigt det.
Det här året har jag lovat mig själv att välja lycka, vad som än händer ska jag välja lycka och när något gör ont ska jag gråta och skrika ut allt för att sedan välja lycka igen.
Så till alla er där ute. Dagens lärdom; Jag vet att det är svårt men välj lycka, alltid!
